Det självklara svaret kan anses vara att man borde skriva en generell aktivitet som kan hantera olika transportsätt. Men eftersom processmotorer är byggda för att just kunna modifera processerna så borde det första alternativet inte ge något overhead vid förändring. Det kan till och med vara tydligare att i processen kunna se hur meddelandet ska skickas.
Jag skulle nog i alla fall vilja påstå att just styrkan med kombinationen av tjänster och process hantering skapar den bästa lösningen. Nedan så implementeras processen med en generell notifieringsaktivitet. Självfallet ska inte implementationen av aktiviteten köras inne i processmotorn utan skickas som ett service anrop via ett Mediation Layer, en Enterprise Service Bus (ESB). Däri ligger ansvaret för att hantera hur meddelandet ska nå användaren vilket kontrolleras genom policies för notifieringstjänsten.
För processen finns det inga fysiska tjänster att tillgå, utan enbart virtuella tjänster som exponeras genom ESB:n. Inne i bussen routas meddelandet beroende på innehåll och yttre omständigheter samt transformeras för att passa just det transportsättet och den mottagaren av den fysiska implementationen av notifieringstjänsten. Det här är en klassisk kombination av Business Process Management och Service Oriented Architecture som visar vad som ligger inom respektive arkitekturs ansvarsområde.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar